Bushs förslag till “fallskärm” till den amerikanska kapitalmarknaden föll med röstsiffrorna 228-205 i representanthuset. Det tycker jag inte var överraskande. De flesta politiker i USA, inte bara republikaner, har en reptilhjärna när det gäller statliga ingripanden. Det är och förbli socialism, vilket är detsamma som kommunism. Dessutom är representanthusets medlemmar de som “står närmast folket” och inför ett val. Ingen vill åka hem till sina valdistrikt i delstaterna och berätta att man pytsat ut 700 miljarder dollar in i ett finansiellt system som brutit samman.
USA står inför fyra fundamentala problem.
För det första. De finansiella institutionerna och ledande banker, alla med global verksamhet, står där med sina skräpkrediter som de själva paketerat , “skivad” i dåliga och goda krediter, marknadsfört på en marknad som under en lång period sökt alternativa kapitalplaceringar. När nu marknadens aktörer inte längre litar på varandra, har dessa skräppapper i de närmaste blivit betraktade som värdelösa. “Fallskärmen” kan på kort sikt lösa problemet och rädda bankerna. Men det är skattebetalarna som får stå för notan utan att få något annat tillbaka än hårdare lånevillkor och högre räntor.
Det andra problemet är det stora svarta och växande hål skräpkrediterna nu skapat i bankernas balansräkningar. Lättsinnigt utlånade pengar till husköpare, som inte bara lockats av marknadens ständigt stigande fastighetspriser, har tappat sin betalningsförmåga. Inga trollkonster ändra den situationen. Ett statligt utköp av skräpkrediter ger inga banker en ny intjäningsförmåga.
Det tredje problemet i USA ekonomi är fastighetsmarknaden. Bubblan har brustit. Experter förväntar sig att priserna kommer att falla dramatiskt innan de åter stabiliseras på en fastare nivå. När den dagen kommer vågar ingen sia om. Att med en ofattbar summa pengar köpa ut fastighetsmarknadens skräpkrediter räddar inga fastighetspriser.
Det fjärde problemet är förtroendet mellan finansiella instutitioner och banker. Den är f n gigantisk över hela den globala kapitalmarknaden och spiller över till andra länder, även den svenska. Ingen vågar lita på den andre. Vem sitter med de flesta “svarte petter”?
Den federala staten USA har ett underskott i sina räkenskaper som på några år vuxit från 5,7 biljoner dollar till 9 biljoner för 2008 och 2009. I den summan har denna fallskärm på 700 miljarder dollar inte räknats in. Ingenting är gratis i världen. Checken till kapitalmarknaden måste ha täckning. Den täckningen står skattebetalarnas för .